Livrädd

Annons_1 annons_3

Jag var speedad och hyper hela dagen igår. Hjärtat i bröstet dunkade så det syntes på utsidan.

Jag gjorde mina kollage och gjorde om dem igen. Bara tanken på att publicera gav mig gåshud.

Det kändes som att jag snart skulle tvingas slänga mig ut från 5:ans trampolin, naken. Utan att veta hur jag skulle komma att landa.

blogstats trackingpixel

Flow

 

Eftersom min förra vecka var en hopblandad grå massa av kaos ter det sig ganska enkelt en känsla av flow efter minsta möjliga framgång just nu.

Så hela min dag har flutit med flow:et. Det är en skön känsla!
Dagen på jobbet bara slungades förbi när jag bombat min redan korvstoppade hjärna med nya kunskaper & svåra begrepp, till min nya tjänst. Tack och lov känns det fortfarande bara roligt och spännande. Den här sortens kaos ger mig bara mersmak!
Och jag har fått så mycket beröm för mina bilder från flera olika håll de senaste dagarna. Mail, mess och samtal som bara vill tala om. Jag blir så otroligt glad över den bekräftelsen så ni anar inte!

Det ger mig också lite extra mod att skicka ut min förfrågan om uppdrag innan helgen.
Jag har ju faktiskt redan två bokade uppdrag. – En syskonfotografering i helgen och en i veckan som kommer. – Roligt!

blogstats trackingpixel

After morning walk

När jag sms:ade min promenadkompis 05.53 hade jag hoppas på att hon sov och inte skulle ge mig ett svar tillbaka. Men hon var vaken och jag fick dra på mig tightsen.
Båda hade ifråga satt om dagens morgonpromenad verkligen var värd att avsluta vår skönhetssömn för. Så efter några meters powerwalkande var vi föga överens ändå.

Jag inhandlade ny mjölk igår och visste att äppelgröt och gokaffe var att vänta när jag kom tillbaka.

Så jag slog på radion, dukade fram min lilla frukostbuffé på köksön och bara lyssnade och tittade ut genom fönstret på tidiga förbipasserande till sina jobb.

Godmorgon Torsdag.
Tack för att jag får leva idag igen…

blogstats trackingpixel

För dig skulle jag gå genom eld

_MG_6881

Igår ville jag göra något igen. Jag ville använda mig av det där magiska skenet som blir minutrana in i solnedgången. & så längtade jag efter min stora lillebror.
Jag bokade honom för kvällen och fick lyckligtvis genom min, inte fullt genomtänkta, idé.

Det är ganska svår att bli kreativ samtidigt som man hör tiden tickar och solen sjunker i jämn takt efter varje minut som går.
Men något fick vi. Och inte minst en helt otroligt vacker kväll.

& För dig Joakim skulle jag gå genom eld.

_MG_6961

blogstats trackingpixel

Jag avancerar

För en vecka sedan fick jag förfrågan om ta över en kollegas tjänst på jobbet. Byta tjänst och arbetsuppgifter, med andra ord. Jag log och tänkte, aldrig i livet.

Men efter att ha sugit på karamellen en liten stund började tankebanorna gå annorlunda och jag kände plötsligt att det var högst intressant ändå.

Efter det har det gått väldigt fort. I torsdags blev det klart och idag har jag gjort mina första närmanden på den internationella Export-säljar-delen.
Visst låter det vuxet och svårt? … Det är det också. Det är inte utan att jag skickat mig själv några tvivlande nitar på självförtroendet.

Men jag är taggad nu. Det ska bli jätteroligt att ansvara för ett eget område. – Export Europa.

MG_6040

blogstats trackingpixel

Vissa är bättre än andra

Vissa helger är mer välbehövliga än andra. Vissa helger känns mer värdefulla än andra.
Den här helgen var en sådan. Den må ha varit ganska flängig men den var värd varenda minut och mil.

Det var tungt att ta avsked på söndagens tidiga förmiddag. Inte minst för den långa bilresan hem. Men också för att jag tycker om den där familjen så himla mycket.
Det har varit så fint och varmt. Ännu några drömmiga sensommarkvällar.

En bättre dag på Liseberg hade jag inte ens kunnat önska mig. Jag stod där i kön till Flume Riden med en entusiastisk femåring, köpte sockervadd och såg på medan han drog in stjärnvinst efter stjärnvinst framför ögonen på mig…

Gick över till stora scenen och lät ögonen tåras och håret på kroppen resa sig till Zara Larssons framträdande. Den unga kvinnan, vänner… hon är redan stor.

Tack för den här helgen!

blogstats trackingpixel

Tillbaka i Göteborg

_MG_5931

Helvetes veckan var äntligen över och rann av mig direkt när klockan slog 16.50
Då gjorde jag min go-kaffe, tankade bilen och drog upp musiken.
Så åkte jag i eftermiddags- och kvällssolen neråt landet, igen.

Kände mig som en ny människa. Någon som var mer lik mig själv. Det var skönt.

Sovit som en prinsessa och nu leker jag med de här ungarna. Hela dagen ska vi spendera tillsammans.
På Liseberg i solen. Bland karuseller och godisstånd. Så ska jag avsluta den med att förhoppningsvis plåta medan Zara Larsson står på scenen ikväll.

BRA helg. BRA dag.

blogstats trackingpixel

_MG_5830

 

När det väl gäller är jag bra på att känna exakt vad det är jag behöver.

Det är lätt att känna vad det är man vill. Men vad man behöver är något helt annat.
Den där värkande stress- och ångest-värken i bröstet ville inte släppa.

Så idag ska jag stoppa min nya ansiktsmask och pocketbok i ryggfickan på cykeltröjan och trampa hem till mormor & mamma och läka.
Bara vara. I tystnad. I lugn och ro och se framemot att den här veckan tar slut imorgon…

blogstats trackingpixel

Ta-hand-om-mig-själv-kväll

När jag äntligen kom hem från jobbet försökte jag skaka av mig stressen och det påtagliga trycket i bröstet. Gjorde undan det där tjafset, så som disk, tvätt och vattna blommor. Så var det ur ryggsäcken.

Sen skrev jag ned min punktlista över vad jag behöver precis just nu, ikväll. För att mitt liv ska kännas lite mer behagligt idag.

Gjorde morgondagens TODO-list för jobbet imorgon. – så kunde jag sluta stressa över det mer idag.

Tog en promenad, med en podcast där jag bara kunde lyssna på andras liv och släppa mitt eget en stund.
Gick in på Lyko och köpte ansiktsmask.
Duschade länge. Gjorde en hårinpackning och rakade benen och kröp i min Onepiece.

Nu har jag tänt husets alla ljus. Nu ska jag lägga ned min dator. Släppa alla ”Tro-måsten” på bildbehandling och projektskapande och bara se på Idol, läsa min bok och äta min dadelbollar till tekoppen resten av kvällen, innan jag klappar ihop för idag.

blogstats trackingpixel

Två steg fram

_MG_8245

 

 

Jag tycker det är mysigt att köra bil. Gärna tidiga morgnar med en stor varm kaffekopp och se solen tina upp natten.
Gärna lite småkyliga höstmorgnar. Visst låter det härligt.

Så härlig har inte min natt varit. 03.15 är inte en tid när man ska hålla på med sådant. Speciellt inte ensam och utan kaffe.
Min natt är aningen upphackad och jag ska göra mitt bästa för hålla mig upprätt till klockan i allafall hunnit passera 21, för att vara på banan igen imorgon.

Samtidigt händer lite nya saker runt mig i arbetet. Några förändringar i min tjänst som förmodligen träder i kraft redan nästa vecka.
Och jag hoppas dessutom kunna (våga) slänga ut min lilla annons & marknadsundersökning i slutet på veckan, i hopp om att fler privatpersoner är intresserade av min tjänst.

blogstats trackingpixel

Helg-fotograferingar

MG_5660-Redigera-Redigera

Jag är omringad av så underbara och fina människor och vänner. Jag är en rik själ.
Nästan hela min lördag bestod av fotografering. Jag började eftermiddagen med 85-års kalas i grannbyn. Där befann sig halva släktskapet av den äldre generationen.
När alla fått i sig kaffet bar jag ut en fotölj i gruset och placerade mormor, och alla hennes gamla syskon i den, för att porträttera dem.

De är nämligen en del av huvudkaraktärerna i ett nytt öppet projektarbete jag ska genomföra.
Nu kan jag andas ut. De är förevigade.

Sedan åkte jag direkt tillbaka hem för att hämta hela stora fotoväskan, stativ och rekvisitan för nästa fotoshoot – Den gamla resväskan.
Så kom mina modeller och vi gjorde bilder som blev magiska. Om jag får säga det själv.
Jag blev så nöjd och planerar att ha med dem på min andra utställning hemma i byn i mitten på oktober.

De två första är en sneak peek på verken jag, bland andra, tänkte ställa ut.

MG_5673-Redigera-Redigera

_MG_5740-Redigera-Redigera-Redigera _MG_5808-Redigera-Redigera

Modeller: Ida Albinsson, Christoffer Lindgren

blogstats trackingpixel

Kolmile-Fredag

Eftersom vi fick vänta in lillasyster som kom med bussen, var kolbullerian i full gång och ett kaos nere på parkeringen hade redan skapats, när vi anlände. Trodde inte det var sant.
Bilar stod parkerade efter hela den långa grusvägen då plattformen och vändplanen var fullparkerad för länge sedan.

Det hade redan skapats kö framför kolbullarna när vi kom upp. Bänkarna, borden, stolarna och pallarna var fullsatta med besökare som väntade mat eller tändning.

Vi sålde 200 kolbullar och räknade med ett antal besökare på runt 250 stycken. Det hade  ingen räknat med tror jag. Och det var helt klart ett nytt rekord. Skithäftigt & skitroligt!

Den här helgen kan tillhöra en av de absolut mysigaste på hela året.

_MG_4015 _MG_4033 _MG_4052 _MG_4071 _MG_4093_MG_4128 _MG_4226 _MG_4232 _MG_4241_MG_4251 _MG_4256 _MG_4342 _MG_4382

 

blogstats trackingpixel

O’Learys i Mora

_MG_5346 MG_5349 _MG_5351 _MG_5354_MG_5361

I sandaler, solbrillor och läppstift åkte vi mot Mora i den underbara kvällssolen.

Jag tog mina sandfärgade sandaler och skinnjacka. Mötte upp vår Queen of Mode & Design, och bestämde oss för att sitta på den lilla mysiga uteserveringen vid O’Learys. Och där satt vi hela kvällen, (nästan) utan att frysa. Käkade Boston Celtic, blåmöggelost-dipp och avslutade med en hög skål karameliserade popcorn & glass.

När bilresan slutade hemma på gården 22.11 var jag glad att jag hann både stänga av bilen, låsa upp ytterdörren och få av mig kläderna innan jag somnade som en klubbad fet valross, i farten på väg ner mot kudden.

blogstats trackingpixel

Torsdag 05.59

_MG_5275 _MG_5285 _MG_5290 _MG_5293 _MG_5295

 

 

 

Så hade jag en skön torsdagsfeeling igen. Det måste man ju få när man börjar dagen såhär, och den bjuder på det här.
Jag kollade vädret och kände för en shortsdag. Som kanske är den sista.. Kanske inte..

Och i eftermiddag byter jag ut korta shorts till höga knästövlar för att åka till Mora i kvällssolen, käka en lyxig burgare och ha en supermys kväll med mina Queens. 

_MG_5328

blogstats trackingpixel

Sommarens sista dopp, kolbulle i skogen och mörkerrädsla

Vilken supertopp onsdag.

Jag sitter duschad och naken i min OnePiece vid köksön, omringad av värmeljus, lyssnar på kvällsradions sköna spellistor, redigerar bilder och dricker te.

Strax innan jag var klar på jobbet ringde lillebror och frågade om jag skulle med på sensommarens sista dopp.
Vi svidade om och åkte ner till bryggan där solen ligger på hela kvällen.
Jag tog mig i med ett helt ograciöst skutt och fjolliga läten, i den nästan 15 gradiga västerdalälven.

Bytte om till de fortfarande rökluktande kläderna från helgen, och åkte upp till skogen. Upp till mamma & Mats och gjorde en kolbulle. Bara satt där. I tre timmar, och njöt av tystnaden och lugnet. Drack Petter-kaffe och åkte hem när klockan passerat 21.00. Hur härligt som helst.

_MG_4454

Nu väntar jag på att en supertrötthet ska infalla för att dunka huvudet i kudden och somna direkt.
Somna ifrån min obotliga mörkerrädsla. Jag har ju blivit gräsänka.

blogstats trackingpixel

Always take a big bite

Det är onsdag och jag är sådär himla mysigt trött. Jag var tidigt på jobbet efter den ännu tidigare morgonpromenaden, som imorgon måste tas ännu lite tidigare för att få mer av de vackra rosa skenet som solen kastar ut över strandpromenaden, både här och i Mora.

För jag har ju, som ni vet, mitt före detta promenadsällskap på en annan ort nu mer. Och vi saknar våra morgonpromenader så mycket att vi fortsätter dem tillsammans på Facetime istället. Funkar skitbra.
_MG_5858 _MG_5869 _MG_5735  _MG_5378_MG_5401

 

Hela morgonen har jag skrivit ut kataloger och hålat in i pärmar.
Ett ganska hjärndött jobb som passade mig alldeles utmärkt idag. Då kan jag samtidigt lyssna ikapp på mina webbkurser och podcasts.

Nu sitter jag mitt i röran på skrivbordet, omringad av pappershögar, kataloger, pärmar och skräpet från hålslagaren, och äter min blåbärs-chiapudding och dricker kaffe på rasten. Och passade på att slänga in ett litet morgoninlägg.

Ha en bra onsdag! Sprid kärlek  

blogstats trackingpixel

Blixtar i huvudet

Fyra vänner och bekanta har den sista månaden köpt hus och står inför en hel del renovering. Gamla och otroligt vackra hus och utsikter. Hur häftigt och spännande som helst.

Vi har besökt två av dem och när vi kom upp på övervåningen i det första låg en väldigt gammal resväska på golvet.
Det blixtrade till i huvudet och jag såg massa potential och möjligheter att använda den som rekvisita i mina bilder.

Så den spädde på en gammal foto idé.
Om jag nu får tillåtelse att låna väska över helgen ska jag ringa mina två modeller och boka tid för en kombinerad kreativ-fotografering och romantisk parfotografering. – Sjukt taggad på det, i den tidiga höstsolen.

_MG_4250 _MG_4247 _MG_4260

Jag fortsätter att köra med gamla bilder, i brist på nya. Eller brist och brist… Det väntar 800 stycken i Lightroom för redigering.

blogstats trackingpixel

FACETIME-promenad

När jag stack laddaren i telefonen, som kämpade för sitt liv på sin sista procent, fick jag ett lugnt meddelande om att enheten inte var ”godkänd för denna Iphone” längre. Ingen mer ström alltså.
Så den första FaceTime-promenaden jag väntat på i veckor var inte möjlig.

Trots den urladdade telefonen vaknade jag av mig själv strax innan 06.30. Såg ut genom fönstret och förstod att jag inte kunde missa den här morgonen ändå. Men jag saknar min morgonpromenad-partner hårt.

Och nu ångrar jag blint att jag inte tog med min gokaffe till jobbet. Det var verkligen en sådan morgon som nästan krävde det.
Solsken, blå himmel, fågelkvitter, höstkyla, dimma och stickad tröja… & kaffe.
Och som den fin-smakare jag är så duger inte blasket från maskinen i matsalen, som ni vet.

blogstats trackingpixel

Rise and shine, från skogen

_MG_2889

 

Jag hoppas att jag inte ljuger nu när jag säger att jag varit uppe sedan 05.00 för att gå ner till kolmilan i morgonsolen. Kanske har det kommit några droppar regn enligt gårdagens väderprognos. Detta är nämligen också ett tidsinställt inlägg. Bara för eran skull.

Jag hade bestämt sedan tidigt i veckan att jag skulle gå upp. Bara för att se solen stiga. Lyssna på tystnaden i skogen. Göra en brasa i eldstaden och möjligen sätta på kaffet över elden. Ni hör ju.

Med största sannolikhet har jag varit på hygget och fotograferat. Och jag hoppas nu, i skrivandes stund, att de blev helt magiska. Jag vet det. För bara känslan här ute är HELT magisk.

blogstats trackingpixel